.jpg&w=3840&q=75)
15.02.2021
Ska man känna sig helt maktlös inför när en kris drabbar? Knappast. Det är alltid mycket bättre om man behåller lugnet och försöker ha koll på läget. Det går faktiskt att förbereda sig så man klarar av tillvaron även om inte elen, vattnet eller om ditt internet funkar som det ska. Satsa på att vara en ”prepper” – det vill säga en som vet att ”preparedness”/ beredskap är bästa sättet att behålla lugnet i en stormig omvärld.
Covid19
Den senaste månadens medierapportering om coronaviruset är en påminnelse om att ingen människa är en isolerad ö. Plötsligt dyker det upp en fara att förhålla sig till, som man inte vetat om sen tidigare. I nuläget tror man att coronaviruset började sprida sig från djur till människa och viruset sprider sig, som vi alla vet, även mellan människor. Inkubationstiden antas vara ungefär två till fjorton dagar och sjukdomen visar sig som feber, hosta och problem med luftrören. En del som insjuknat har tillfrisknat, men man vet ännu inte om de som tidigare varit sjuka och tillfrisknat blivit immuna. Virusets utbredning har även fått påverkan på börserna runtom i världen. I Kina är de officiella siffrorna att över åttiotusen smittats och antalet döda är i nuläget högre än under epidemin med SARS som härjade i början av 2000-talet. Dessutom har Covid19 påverkat världsekonomin och skapat en hel del turbulens de senaste veckorna. I en globaliserad värld är en del av världen mycket mer berörd av vad som sker i en annan. En global smitta påverkar människor, både rent fysiskt men också mentalt, samtidigt runt om på jordklotet.
När kom det till Nordern?
Det första fallet med coronavirus i Norden bröt ut i Finland. I slutet av januari rapporterades om att en kinesisk turist insjuknat under sin resa. Turisten sökte självmant vård och togs in för behandling på centralsjukhuset i Rovaniemi, norra Finland. I Sverige konstaterades den 31:a januari det allra första fallet i Jönköping. Vid Jönköpings högskola finns cirka tvåhundra utbytesstudenter från Kina och flera av dem hade varit hemma och firat det kinesiska nyåret. Media och smittskyddsläkare fanns på plats i Jönköping och Folkhälsoinstitutet meddelade att den insjuknade unga kvinnan hade agerat exemplariskt när hon insåg att hon insjuknat. Bland annat hade hon på eget bevåg isolerat sig på sitt rum och fått mat levererad till dörren, innan hon, av smittskyddsskäl, fått åka ambulans in till en vårdinrättning.
Krisberedskap
Vet du hur du ska förbereda dig vid en kris? Krisen kan ju se ut på så många olika sätt – det kan vara fråga om att vattnet inte kommer i kranen, elen slutar funka, eller mer allvarliga kriser som exempelvis en samhällsfarlig smitta som sprids eller ett terrorangrepp som kan lamslå samhället. Man kanske inte blir direkt drabbad men när en kris inträffar kan det samtidigt hända att andra viktiga saker slutar fungera. Om elen inte funkar i stora delar av samhället kan det till exempel bli svårt att betala med kort. Efter terrorattentatet i Stockholm 2017 var många affärer stängda det första dygnet.
Sverige har varit förskonat från krig i över tvåhundra år. Det är något unikt i världen och något som vi ska vara väldigt stolta över. Samtidigt är det viktigt att vi behåller förmågan att veta hur man ska göra om det otänkbara inträffar. De allra flesta som vill ta reda på saker idag gör det genom att söka information på nätet. Men om nätet och telefonen slutar fungera blir det för den moderna människan svårare. Då gäller det att man är bra förberedd och har planerat att ha de saker hemma som kan behövas. En investering i sin egen krisberedskap är en bra investering.
Buffer
Att låna pengar är något som man ska göra efter att noga ha prioriterat vad man ska låna till. Kanske det är läge att låna för att kunna ha ett bra förråd hemma om en kris i samhället skulle inträffa. När krisen väl har inträffat kan priserna på nödvändiga varor stiga kraftigt och då är det betydligt mer ekonomiskt att vara bra förberedd och ha det nödvändiga på plats.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, kom för ett drygt år sedan ut med en enkel skrift ”Om krisen eller kriget kommer”. I den skriften finns enkla men bra checklistor på vad som kan vara bra att tänka på i händelse av kris. Till exempel är det bra att ha en radio, så man kan hålla koll på vad som sker i omvärlden om nätet inte funkar – en radio som drivs med till exempel batterier, solceller eller vev. Konserver och torrmat är också mycket bra och enkelt att lagra, ett husapotek med nödvändiga mediciner, vattenreningstabletter, vattendunkar, trangiakök, dieselaggregat, elektriskt element, tändstickor och mycket annat. En annan sak att ha om krisen kommer är kontanter så man kan handla det nödvändigaste även om kortbetalningar och bankomater slutat fungera.
Det är alltid bra att vara förberedd och kunna planera sin tillvaro, det gäller förstås både i vardag och eventuella kristider. Man ska helt enkelt ha koll på vad som gäller.
Låneskolan
Vi fortsätter med låneskolan i samma anda och idag blir det några ord om vad ”inflation” egentligen är för något. Det nämns ju ofta på ekonominyheterna tillsammans med ”reporäntan”.
Inflation betyder att det är en ökning av den allmänna prisnivån (inte enbart att enskilda produkter blivit dyrare). Om inflationen stigit från ett år till ett annat så innebär det att man kan köpa tjänster och varor för samma mängd pengar, det vill säga att pengarna minskat i värde. Om du exempelvis vill investera i en krisberedskapslåda att ha hemma som ska hålla i många år framöver, är det bättre att låna pengarna till den idag, eftersom inflationen kommer göra att du får något mindre för pengarna nästa år. Inflationen mäts av Statistiska Centralbyrån och var i december 2019 1,7%. Det är inte bra för ett land om inflationen är vare sig för hög eller låg. Runt 2% brukar anses som optimalt. Allt påverkas av hur ekonomin sköts av olika inblandade på nationell nivå. Precis som på den egna individuella nivån är det viktigt att de som bestämmer på den nationella nivån, makronivån som det heter på ekonomspråk, har koll på pengarna. Man ska inte vara slösaktig och impulsiv i hur man spenderar pengar men inte heller rädd för att våga göra viktiga och nödvändiga investeringar, investeringar som visar att man faktiskt vill något med sin framtid.
Är inflationen låg sker värdeminskningen långsammare än om inflationen är högre. Inflationen påverkar också den ränta som Riksbanken sätter som kallas reporäntan. Reporäntan i sin tur påverkar de räntor som bankerna sätter då de lånar ut pengar till sina kunder, marknadsräntorna. Den ränta som en lånekund har är avdragsgill med 30%. Det betyder att man i sitt slutskattebesked får tillbaka en viss del pengar om man har ett lån som man betalar ränta för.
Länktips
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28494.pdf
https://www.rodakorset.se/vad-vi-gor/kris-och-katastrof/krisberedskap/krisladan
.jpg&w=3840&q=75)
