Vad är en lågkonjunktur och är vi på väg in i en?

2020-09-29

Vad är en lågkonjunktur och är vi på väg in i en?

Lågkonjunktur är ett begrepp som florerat mycket i nyheter under våren med anledning av Corona pandemin. Sjukdomen har präglat oss på en individnivå men också samhället i stort, och i synnerhet samhällsekonomin. Redan innan pandemin pratades det om att vi var på väg in i en lågkonjunktur men innan vi går in på det är det på sin plats att reda ut vad begreppet hög- och lågkonjunktur betyder. 

Konjunktur är en term som beskriver det ekonomiska tillståndet i ett lands ekonomi. För att avgöra var i den så kallade konjunkturcykeln vår svenska ekonomi befinner sig brukar man titta på hur högt resursutnyttjandet är. Mer specifikt tittar man då på utvecklingen av arbetslösheten, inflationen samt tillväxten i ekonomin. Det man gör när man tittar på dessa faktorer är att försöka avgöra hur hög BNP skulle kunna vara utan att ekonomin blir ”överhettad”. Värdet man får fram av den uträkningen blir potentiell BNP (Bruttonationalprodukt). Detta begrepp skiljer sig mot det faktiska BNP ett land har vid en viss tidpunkt, dvs värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under den tidpunkten.

Vi har nu två olika värden att hålla koll på, potentiell BNP och faktiskt BNP, skillnaden mellan dessa två kallas BNP-gap. Men vad har detta med saken att göra och hur vet vi då om vi befinner oss i hög- eller lågkonjunktur? Enkel uttryckt kan man säga att det är BNP-gapet som avgör i vilken fas vi befinner oss i. Är gapet negativt befinner vi oss i en lågkonjunktur, är det istället positivt befinner vi oss i en högkonjunktur. Konjunkturerna går alltid i cyklar som upprepar sig över tiden, med andra ord är det helt normalt att vi ibland befinner oss i en lågkonjunktur. Nedan kan du läsa mer om vad de olika begreppen innebär för samhället och ekonomin.  

Högkonjunktur

När ekonomin befinner sig i högkonjunktur är både ekonomin och industrin i full gång med att producera och konsumera produkter. I högkonjunktur är arbetslösheten låg och tillväxten hög, goda tider i allmänhet helt enkelt. Att befinna sig i en högkonjunktur är dock inte alltid positivt, till exempel kan efterfrågan på arbetskraft bli högre än utbudet på marknaden, vilket kan ställa till problem för arbetsgivare och företag som får brist på personal. När vi befinner oss i en högkonjunktur under en lång tid kan det också uppstå så kallad ”finansbubblor”. Dessa uppstår när intresset för investeringar är större än själva behovet och efterfrågan av det.  

Lågkonjunktur

Enkelt utryckt är lågkonjunktur motsvarigheten till när vi befinner oss i högkonjunktur. Ekonomin går långsammare och oftast undviker man stora investeringar, vilket också gör att tillväxten blir låg under en sådan period och arbetslösheten ökar. Att arbetslösheten blir hög under en lågkonjunktur beror på att efterfrågan på varor och tjänster sjunker och då sjunker även behovet av arbetskraft. En period av lågkonjunktur kan vara hur länge som helst. Till exempel varade lågkonjunkturen som finanskrisen förde med sig i hela sju år.

 

Okej men är vi då på väg in i en lågkonjunktur nu då?

Detta är givetvis svårt att svara på, och något som experterna älskar att spekulera i. Den rådande pandemin har redan haft en stor inverkan på den svenska ekonomin, den har bland annat inneburit utbuds- och efterfrågechock och lett till en kraftig ökning av arbetslösheten. Eftersom vi inte är vana vid globala pandemier är det svårt att göra prognoser över hur djup och långdragen nedgången kommer att bli. Konjekturs institutet gör bedömningen att svensk ekonomi kommer påverkas negativt av pandemin under minst ett år till. Det som talar för att vi är på väg in i en lågkonjunktur är att många experter, redan innan pandemin hade drabbat Sverige, spådde att vi var på väg in i en. Det man då lyfte som ett orosmoment är Sveriges beroende av omvärlden. Sämre tider påverkar ett exportberoendeland som Sverige väldigt hårt. Detta är en faktor som knappast blivit bättre efter att pandemin slagit till och världen stängts ner.

 

Ekonomiskolan:

Nu har vi delat med oss om vad en lågkonjunktur innebär och några spekulationer om huruvida vi är på väg in i en eller inte. Men hur skulle en lågkonjunktur påverka mig som individ?

En lågkonjunktur påverkar alla i samhället, oavsett ålder, kön och yrke. De största konsekvenserna av en lågkonjunktur är lägre priser, ökad arbetslöshet, fallande aktiemarknad och fler företagskonkurser. Samtliga av dessa konsekvenser kan drabba den enskilda individen mer eller mindre. Att bli av med jobbet kan till exempel vara ett hårt slag för en hel familj och det kan vara bra att vara redo med en buffert ifall det värsta skulle hända. Att ha tillräckligt på kontot för att kunna klara av en sådan situation underlättar men ibland blir livet inte som man tänkt sig och man kanske behöver lite extra hjälp att komma på fötter igen. Ett alternativ då kan vara att ta ett blancolån, ett snabbt och smidigt lån för mindre utgifter där du inte behöver lämna någon säkerhet. Vi på Ferratum erbjuder trygga blancolån, utan dolda avgifter, för att du ska känna dig trygg med att ta hjälp av oss i svåra tider. Vi vill att du ska känna dig trygg med oss. Vi tror på enkelhet och tydlighet i alla vi gör, våra blancolån är inget undantag! Vi finns här för dig, måndag till lördag i vår kundsupport.