.jpg&w=3840&q=75)
15.02.2021
Det började, inte särskilt uppmärksammat i våra stora nyhetsflöden i slutet av år 2019. Den 31 december, kom de första rapporterna till Världshälsoorganisationen WHO om ett antal fall av lunginflammationer i den kinesiska staden Wuhan. Det som låg bakom dessa lunginflammationer visade sig vara ett helt nytt virus som det inte sedan tidigare finns viss immunitet mot. Under den första veckan på det nya året förstod myndigheterna i Kina att detta handlade om en helt ny typ av luftvägsvirus som tillhör virusfamiljen Corona, som kallas Cov-19. Utbrottet av viruset kopplades till en fiskmarknad i den kinesiska staden Wuhan.
Sedan dess har utvecklingen av virusets spridning, och konsekvenserna av detta snabbt rört sig över världen. Vi lever i en globaliserad värld och ekonomi – det som sker på andra sidan jorden blir till en angelägenhet snabbt för människor som lever i ett helt annat land. Sverige fick sitt första fall av Cov-19 i slutet av januari men initialt var läget tämligen lugnt och de allra flesta i samhället levde på som vanligt. Men rapporterna från andra delar av Europa började strömma in och när en så kallad ”superspridare” av viruset med symptom sökte vård på ett sjukhus i norra Italien, var det nu ett faktum att smittan på allvar drabbat Europa. Efter sportlovet, då ett antal svenskar tagit med sig smittan hem, var utbrottet ett faktum även i Sverige.
Fler människor smittas nu i Sverige och trycket på den svenska sjukvården växer, från ett sedan tidigare redan mycket ansträngt utgångsläge. Det är en stor brist på intensivvårdsplatser och även stor brist på medicinsk utrustning, liksom mediciner och skyddsmaterial. Behandlingar av andra sjukdomar får vänta eftersom sjukvården måste fokusera på Covid-19-patienter. Tillgången på medicinskt kunnig personal är bristande och deras familjer riskerar att i förlängningen också drabbas av viruset.
Virusutbrottets effekter på ekonomin- globalt och privat
Nästan lika snabbt som smittan spridit sig över världen har också, i dess spår, även den ekonomiska oron gjort det. Den andra stora krisen som Sverige och andra länder nu har att bekämpa är den betydande konjunkturnedgången, de stora rasen på aktiemarknaderna och företag som riskerar att drabbas av konkurser. Nästan över en natt förlorade många små och medelstora företag inom tjänstesektorn, som till exempel restauranger, konferensarrangörer, butiker och teatrar sin marknad på grund av offentliga restriktioner och allmän rädsla för viruset.
Dessutom har stora företag, exempelvis stora hotelloperatörer och flygbolag, tvingats göra ett stort antal personal övertaliga. Producenter med varierande produkter som lastbilar och kläder signalerar alla samma sak; fallande marknader.
Statens räddningspaket
För att inte lämna den svenska ekonomin och alla som nu riskerar att drabbas av arbetslöshet i fritt fall, har den svenska regeringen nu lanserat ett omfattande räddningspaket för företagen. Räddningspaketet innebär bland annat i korthet att svenska staten åtar sig att betala nittio procent av lönekostnaderna vid korttidspermitteringar. Staten åtar sig också att ta över sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna under april och maj. Därutöver kan företag ges möjlighet att betala in preliminärskatter, moms och arbetsgivaravgifter senare. Totalt rör det sig om satsningar på 300 miljarder kronor. Förhoppningsvis kommer detta bromsa fallet i den svenska ekonomin. Dessutom inrättas ett särskilt räddningspaket för småföretagarna.
Den ekonomiska krisens effekter i vardagen
En del hanterar den allmänna oron över krisen genom att hamstra till exempel livsmedel eller toalettpapper. Det är kanske ett snabbt tillfälligt sätt att hantera allmän oro, men knappast framåtsyftande. Det kan också vara direkt skadligt för andra – om en viss vara tar slut på grund av hamstring kan exempelvis personer som tillhör riskgrupper tvingas att gå till flera olika affärer, och därmed exponeras för större smittorisk, för att kunna hitta den vara de söker.
Det är definitivt mycket bättre att fundera över den egna situationen och försöka hålla fokus framåt så mycket det bara går, att hålla styr på den egna ekonomin. Ett första allmänt råd är att försöka behålla lugnet samtidigt som du är uppdaterad på utvecklingen. Covid-19 krisen innebär att många av oss står inför en oviss framtid: Hur ska det bli med jobb, vad händer med bostadsmarknaden, kommer det bli brist på varor?
Ett första steg för att koppla greppet om den egna ekonomin i vardagen är att se över alla utgifter. Om du inte redan har vanan att inför varje månad börja göra en budget så är det hög tid att göra detta nu! Börja med att skriva ner dina inkomster, inte enbart schablonmässigt utan detaljerat och ärligt. Kanske har du inkomster från flera håll? Om du inte skriver upp allt så är det ju faktiskt dig själv som du inte vill redovisa allt för. Titta sen noggrant på din lista med kommande utgifter: Är det något du kan minska på eller helt enkelt ta bort? Tänk på att även små utgifter gör skillnad på en månadsbudget. Om du till exempel köper en chokladbit och ett paket cigaretter per dag så motsvarar det en kostnad på cirka 80 kronor per dag. På en månad motsvarar det 2400 kronor. Så förutom själva hälsovinsten med att sluta röka så kommer du dessutom på ett år sparat nästan 30 000 kronor. Säkert finns det många andra vardagsutgifter du kan skära ner på, i avvaktan på att se hur ditt privatekonomiska läge utvecklar sig. Utgifterna för mat går ofta att sänka om man är noga med att titta på jämförelsepriserna och inte priset per förpackning. Du kanske väljer att under en tid ställa om dina vardagsvanor för att kunna minska risken för att utsättas för eller bidra till smittspridningen. Kanske du behöver investera i en egen tvättmaskin istället för att tvätta i en gemensam tvättstuga, eller köpa in en cykel för att undvika att trängas med andra på tåg och i bussar. Då kan ett privatlån hos Ferratum kanske vara en bra lösning för dig. Det är smidigt, enkelt och om du slår en signal kan vi diskutera hur vi hittar en lösning som fungerar för just dina ekonomiska förutsättningar.
Ekonomi/låneskola
I dagens ekonomi och låneskola är temat försäkringar. Det finns idag många olika typer av försäkringar, personförsäkring, bilförsäkring hemförsäkring men även inkomstförsäkringar. En inkomstförsäkring ger dig möjlighet att behålla en del av din lön även om du skulle riskera att bli sjuk eller arbetslös. Som arbetslös/arbetssökande är den högsta ersättning du kan få 80 procent av din senaste inkomst. Men om du tjänar mer än tjugotusen kronor så kommer A-kassan inte upp till hela den ersättningen, utan då krävs en inkomstförsäkring för att få full ersättning. Ofta ingår det en inkomstförsäkring för den som är medlem i ett fackförbund. För den som vill säkra sin inkomst men som inte är medlem i ett fackförbund finns det möjlighet att teckna privata inkomstförsäkringar oberoende av fackligt medlemskap.
Oavsett hur den närmaste framtiden ser ut för dig, med oro för jobbet eller om du känner att din inkomst framöver kommer att vara rätt stabil så är det alltid bra att då och då ser över vilka försäkringar som du har. Vad är försäkrat och vad är inte? Kan du säga upp någon försäkring som du har på något som inte är aktuell längre eller är det något som bör läggas till? Ring och resonera tillsammans med ditt försäkringsbolag.
Till sist…
Till sist några ord på vägen i denna skakiga tid med Covid-19 smittan: Behåll lugnet. Låt dig inte dras med i rykten och konspirationsteorier som cirkulerar på nätet. Följ myndigheternas råd, gå inte till jobbet om du har feber eller förkylningssymptom. Tvätta händerna – noggrant och ofta. Ta hand om dig!
https://www.folkhalsomyndigheten.se/
.jpg&w=3840&q=75)
