Genom att använda webbplatsen samtycker du till vår användning av cookies. Läs mer

Hur den effektiva räntan räknas ut

Det är lätt att tro att ju högre effektiv ränta, desto högre kostnad. Men så är inte fallet. Effektiv ränta styrs av två saker, månatlig betalning (som i sin tur styrs av nominell årsränta, lånebelopp och antalet återbetalningsperioder, läs mer här) och antalet återbetalningstillfällen under ett år.

Ju högre årsränta och fler betalningstillfällen, desto högre effektiv ränta. Det betyder att det av våra lån som kostar minst, 500 kronor på 15 dagar, har högst effektiv ränta. Ekvationen för den effektiva räntan är allt annan är enkel och lärs ut i matematikkurser på högskolenivå.

Effektiv RÄnta

Enkelt sagt är den effektiva räntan internräntan för en serie inbetalningar, d.v.s. den ränta som varje inbetalning måste diskonteras med för att inbetalningarna ska bli lika stora som låneutbetalningen. Det stora tecknet, sigma, innan bråket står för "summa" och betyder att man lägger ihop ett antal uträkningar. Talet under summatecknet betecknar vilket tal t, som är det första att läggas till i tidsordningen, i det här fallet 1, då vi vill börja med den första betalningar. Det sista att läggas till i summan är t=n där n betecknar antalet betalningar. Analogt följer att:

Analogt fäljer att

Det vill säga, lånesumman minus summan av de månatliga betalningarna diskonterade med den effektiva räntan, ska bli lika med noll.

Vad är då tid mellan aktuell aktuell betalning och utbetalning av lånet? Det är tiden uttryckt i delar av år mellan det datum som lånet var utbetalt och den dag som den aktuella betalningen ska vara mottagaren till handa.

Aktuella betalning

Att räkna ut den effektiva räntan analytiskt (med papper, penna och miniräknare) är ofta ej möjligt, utan man måste antingen lösa det grafiskt eller med numeriska metoder. Det vanligaste sättet är att man låter ett kalkylprogram räkna ut räntan, t.ex. Microsoft Excel. 

Exempel - Låna 6.000 kronor

Nedan följer en uträkning av den effektiva räntan för ett lån på 6.000 kronor med löptid på 90 dagar med 3 återbetalningar.

Nu känner man alltså till de olika återbetalningstiderna, man vet också att den månatliga betalningen är 2.600 kronor, och man kan således sätta in de kända talen i ekvationen.

Med hjälp av ett kalkylprogram finnes sedan att