24.09.2026
I Finansinspektionens kartläggning från 2025 hade ungefär varannan konsument mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på sparkonto. När marginalerna är små kan en extra räkning påverka hela månaden.
En enkel budget visar vad pengarna ska räcka till och hjälper dig att planera kommande utgifter.
Ta reda på vart pengarna går
Börja med kontoutdrag och fakturor från de senaste två eller tre månaderna. Skriv upp vad du får in efter skatt och vad du betalar för. Ta med alla konton, krediter och delbetalningar så att inget missas.
Dela upp utgifterna i återkommande räkningar och sådant som varierar, som mat, kläder och nöjen. Då blir det lättare att upptäcka både stora kostnader och små köp som tillsammans blir en större summa.
Titta också på vilka betalningar som återstår före nästa lön. Har du 5 000 kronor på kontot och obetalda räkningar på 4 200 kronor finns 800 kronor kvar till annat.
Boendet tar ofta en stor del av inkomsten. För hushåll i hyresrätt gick typiskt sett 27 procent av inkomsten efter skatt till boendet 2024, enligt SCB. För bostadsrätt var andelen 21 procent och för ägt småhus 18 procent. Två hushåll med liknande inkomster kan alltså ha olika mycket kvar till annat.
Gör en budget som fungerar i vardagen
Utgå från den inkomst du räknar med att få den här månaden. Om lönen varierar, exempelvis för att du arbetar på timmar, vänta med att planera in pengar från extra pass tills du vet att du får dem.
Räkna först på boende, mat, el och andra nödvändiga utgifter. Lägg till försäkringar och betalningar på befintliga skulder. Därefter ser du vad som finns kvar till övriga köp och sparande.
Välj sedan vad du vill prioritera. En fritidsaktivitet du uppskattar kan få vara kvar, medan ett abonnemang du sällan använder kan sägas upp. Kontrollera uppsägningstid och bindningstid innan du räknar med en besparing.
För mat och andra vardagsköp kan du bestämma ett belopp att hålla dig till. Följ upp efter ett par veckor och se om det behöver justeras. Om planen är för snäv redan från början blir den svår att följa.
Om inkomsten inte täcker nödvändiga utgifter behöver du se över större kostnader eller möjligheten att öka inkomsten. Ta hjälp om du inte hittar en lösning.
Förbered dig för kostnader som kommer mer sällan
Alla utgifter kommer inte varje månad. Skriv in årsavgifter, försäkringar och barnens terminsaktiviteter i en kalender. Lägg också till sådant du vill kunna betala för, som födelsedagar eller en resa.
En årsfaktura på 3 600 kronor går att förbereda genom att lägga undan 300 kronor i månaden under ett år. Börjar du senare behöver du lägga undan mer varje månad.
Du kan samla pengarna på ett separat konto för kommande räkningar. Då blir det tydligare vad som är avsatt och vad du har kvar att använda.
Planerade utgifter behöver hållas isär från bufferten. En årsavgift vet du kommer. Bufferten behövs när exempelvis kylskåpet går sönder eller inkomsten tillfälligt minskar.
Bygg en buffert och välj sparmål
Hur stor buffert du behöver beror på dina kostnader och din livssituation. Har du bil eller ansvar för underhåll av en bostad kan du behöva förbereda dig för andra utgifter än den som hyr och åker kollektivt.
Börja med ett belopp som ryms i budgeten. En automatisk överföring kan hjälpa dig att komma ihåg sparandet, men beloppet behöver passa dina räkningar och inkomster. Du kan höja eller sänka det när ekonomin förändras.
Bufferten ska vara lätt att komma åt. Finansinspektionen rekommenderar ett sparkonto med insättningsgaranti. Kontrollera att kontot också tillåter uttag när du behöver pengarna.
För andra sparmål är frågan när pengarna ska användas. Vill du spara 6 000 kronor till en resa om ett år behöver du lägga undan 500 kronor i månaden. Ryms det inte kan du ändra resans budget eller flytta fram den.
Aktier och aktiefonder kan minska i värde. De passar därför för ett långsiktigt sparande, där du kan låta pengarna vara kvar i flera år, och inte för din buffert.
Räkna på hela kostnaden före ett köp
Innan du gör ett större köp, fundera på om du behöver saken nu eller kan vänta och spara till den. Jämför också priser och alternativ.
Om du överväger delbetalning eller annan kredit behöver du se mer än månadsbeloppet. Kontrollera hur länge du ska betala och hur mycket du ska betala tillbaka totalt. Den effektiva räntan inkluderar ränta och avgifter och hjälper dig att jämföra krediter. En lägre månadsbetalning kan innebära längre återbetalning och högre total kostnad.
Räkna ihop alla befintliga delbetalningar innan du tar på dig en ny. Tre betalningar på 350, 250 och 400 kronor blir tillsammans 1 000 kronor varje månad. Den summan behöver få plats även tillsammans med dina vanliga räkningar.
Följ upp och ta hjälp vid behov
Gå igenom budgeten en gång i månaden. Jämför det du planerade med vad du faktiskt betalade och titta på nästa månads utgifter. Ändra beloppen när exempelvis hyran eller inkomsten förändras.
Delar du ekonomi med någon, bestäm hur ni fördelar gemensamma räkningar och vem som sköter betalningarna. Prata också om vad ni vill spara till. Konsumentverkets kostnadsfria Budgetkalkylen kan hjälpa er att samla inkomster och utgifter.
Om pengarna inte räcker eller skulderna blir svåra att hantera finns kostnadsfri hjälp hos kommunens budget- och skuldrådgivning. Där kan du få hjälp med budgeten, prioritera skulder och kontakta dem du är skyldig pengar.
Välj en sak att börja med idag, till exempel att avsluta ett oanvänt abonnemang eller lägga in årets större räkningar i kalendern.
Du kanske även finner dessa intressanta
